”Centrum för Rättvisa” och
den kapitalistiska cellbildningen

av Elizabeth Isitt 030124 (uppdaterad 070415) www.jurosam.net/cfr.html

När man ringer till Centrum för Rättvisa svarar Jonas Hellman från f.d. SAF1 och PR-byrån United Minds i telefonen. 

Poff (besvikelse). Redan här brast illusionen om CFR som en självständig organisation. 

Jonas tycker själv att det är lite pinsamt:
- Jag jobbar egentligen inte här. Jag råkade bara gå förbi när telefonen ringde.

Då och då behöver "DEN BLÅ LISTAN" (se högerspalten) över borgerliga utomparlamentariska organisationer kompletteras och publiceras. 

(Listan bygger på mina egna erfarenheter som präktig aningslös idealistisk borgerlig ungdom i flera av de listade organisationerna.)


[ V A R F Ö R  D E N N A  L I S T A / A R T I K E L ? ]
 


En ny organisation har sett dagens ljus. Den heter Centrum för Rättvisa. CFR lanserades den 6 december 2002 genom en artikel på DN debatt.
Citat ur artikeln:

"Enskilda svaga mot statens övergrepp"
I det moderna Sverige handlar den allmänna debatten nästan uteslutande om olika sociala eller ekonomiska förmåner - arbete, välfärd, hälsa och så vidare. Däremot finns det få demokratiska samhällen som i lika hög grad som det svenska ignorerar frågan om hur vi bör skydda enskilda människors grundläggande så kallade negativa rättigheter, såsom yttrandefrihet, föreningsfrihet, religionsfrihet, näringsfrihet, äganderätt eller principen om likabehandling i offentlig verksamhet. Därför startar nu förra Muf-ordföranden Gunnar Strömmer och andra jurister stiftelsen Centrum för rättvisa, som skall ge juridiskt och ekonomiskt stöd till enskilda som utsätts för offentligt massmissbruk.

En månad senare fungerar deras hemsida fortfarande bara i Internet Explorer. Använder man Netscape går den inte att läsa. Det är för att påpeka detta jag ringer till CFR:s kansli. Och naturligtvis för att jag är nyfiken. För en gammal FMS:are luktar Centrum för Rättvisa SAF/NÄFO 1 -sponsring på lång väg. 

Hela CFR-konceptet liknar Medborgarrättsrörelsen-Friheten i Sveriges SAF-sponsrade misslyckande (där var jag med). Har man deltagit i en NÄFO-finansierad täckorganisation så lär man sig känna igen tecknen:
 


Hur känner man igen en borgerlig utomparlamentarisk täckorganisation?

  • Ständigt dessa gamla välkända FMS-namn på kansliet.

  • Omodern nyliberalistisk jargong och tilltal. Jag tycker näringslivets PR-byråer borde lära av The Cluetrain Manifesto 3

  • Enbart "negativa" mänskliga rättigheter sätts i fokus. Positiva MR är vänstervridna.

  • Besöksadressen till täckorganisationen visar sig även gå till någon av Svenskt Näringslivs frontorganisationer.
    CFR sitter på Hantverkargatan 8 och delar därmed lokaler med United Minds, Friheten i Sverige delade kansli med Den nya Välfärden och Cityuniversitetet delade sina lokaler med Timbro och Näringslivets Fond.

  • Gott om ekonomiskt kapital. Täckorganisationen har ofta överraskande god ekonomi.

  • Brist på /sub-/kulturellt kapital. Trots att täckorganisationerna ofta har hjälp av en PR-byrå (i CFRs fall United Minds AB) blir resultatet inte ett dyft "coolt" eller "häftigt". Enda fotot på CFR:s sajt föreställer en gammal MUF-ordförande och en 60-årig man iklädd slips och ljusblå "börshandlarskjorta" med vit krage. Vem ska en sådan ohipp klädsel locka? 

Det är elakt och på gränsen till snobbism att ironisera över en CFR-ledares klädsel, jag erkänner det. Troligen är mannen helt omedveten om vilka kulturella signaler hans klädsel sänder ut. Och sådan naivitet kan vara charmig. 
 


United Minds blev imponerad av vänstern – bildade CFR?

Sommaren 2002 publicerade United Minds rapporten "Den nya vänsterns kommunikativa utmaning mot det svenska näringslivet - Med PR som vapen" tillsammans med Prime PR (som är en annan FMS-tung PR-byrå).

Rapporten är skriven av en styrelseledamot i Centrum för Rättvisa, Markus Uvell. Uvell från CFR är nämligen också vd i United Minds 4. I rapporten analyserar Uvell den nya vänstervågen 5 "utifrån ett företags- och PR-perspektiv". Och de bägge PR-byråerna visar sig vara rejält imponerade av denna nya vänsters PR- och organisationsförmåga.

Man kan ana att bildandet av CFR är en spin-off-effekt av arbetet med den rapporten... 

Citat ur Uvells rapport:

En ny vänstervåg drar genom landet. Radikala socialister och djurrättsaktivister angriper marknadsekonomins symboler. De nya aktivisterna arbetar smartare och mer målmedvetet än 70-talets motsvarigheter. Arbetet utförs i små självstyrande grupper, sammanlänkade i globala nätverk. Många av grupperna agerar mycket medvetet och strategiskt i sin kommunikation. Både den interna kommunikationen mellan de olika grupperna och den externa kommunikationen gentemot allmänhet och massmedier hanteras på ett professionellt sätt. 
Den nya vänstern och globaliseringsmotståndarna imponerar onekligen med sin kommunikativa förmåga. Det är hög tid för svenska storföretag att förbereda sig för denna utmaning.


Vad är bra med CFR?

Även en organisation som saknar trovärdigt underifrånperspektiv kan vara en tillgång i samhällsdebatten och hjälpa människor i nöd. Jag tror att Strömmer & Co har goda intentioner med sitt initiativ. 

Till formen är CFR en insamlingsstiftelse och inte en medlems-organisation. Stiftelseformen minskar möjligheten till insyn i organisationen men den minskar också risken att enskildas förväntningar om medlemsdemokrati och inflytande ska grusas.

Till skillnad från Medborgarrättsrörelsen-Friheten i Sverige är CFR ärliga med att de enbart bevakar offentliga rättsövergrepp. Den som blivit lurad av ett företag eller en förening får vända sig någon annanstans än till CFR.
 


Kapitalistisk cellbildning - en liten historik

Högerns och näringslivets utomparlamentariska organisationer är många till antalet. Det har skrivits böcker 6 om dom och på nätet finns flera artiklar 7. Det sägs att det var när Sture Eskilsson tog över som informationsdirektör på SAF som svenskt näringsliv (efter kommunistisk förebild) på allvar började bygga kapitalistiska i stället för kommunistiska celler, s.k. front- eller täckorganisationer. Den statliga Säkerhets-/Sannings-kommissionen tar upp denna verksamhet under rubriken `Näringslivets säkerhetsorgan´ i SOU 2002:87 sid 601 ff.

Det började på militäriskt vis 1951 med bildandet av Centralkommittén Folk och Försvar, som utökades med näringlivsorganet Industrins försvarsbyrå och Industrins försvarsråd 1955-56 8. Avsikten var att bygga upp ett "system för kontinuerlig och tätmaskig övervakningstjänst för industrins inre försvar" 9 i samarbete med den svenska säkerhetspolisen. I slutet av 1972 bytte Försvarsbyrån namn till Näringslivets beredskapsbyrå. Verksamheten finns kvar än idag under namnet Näringslivets säkerhetsdelegation. Att Rikspolisstyrelsen / SÄPO genom dessa kontakter med näringlivsorganen fått stora mängder uppgifter om vänsteraktivister vid företagen står klart enligt Sanningskommissionen:

"Att RPS/Säk genom dessa kontakter fick stora mängder uppgifter rörande vänsteraktivitet vid företagen står klart. I vilken utsträckning information även gick åt andra hållet, d.v.s. från säkerhetspolisen till företagen, är mer oklart. Att säkerhetspolisen lämnade information till företagen framgår av Holmérs uttalande 1974 om ""utbyte av informationer". Innehållet i detta informationsutbyte är dock svårare att säga något om." (SOU 2002:87 s 608 f) 

Idén med "cellbildning" och bildandet av front- eller täck-organisationer har alltså kommunistisk förebild 10. Vänskapsförbund som t ex Svensk-Sovjetiska vänskapsförbundet användes av kommunister som täckmantel för kommunistisk politik och för att manipulera den allmänna opinionen. Genom att utnyttja olika slags täckorganisationer kan människor som inte har kommunistiska (eller kapitalistiska) ideal användas. (Som "nyttiga idioter".) Sture Eskilsson var djupt imponerad av vänsterns organisationsförmåga och på traditionellt kommunistiskt manér började nu även SAF bilda celler/täckorganisationer vars representanter åtminstone inledningsvis inte öppet framträdde som företrädare för SAF:

1978:Timbro, 
Ratio, 

Opinion
1979:Näringslivets presstjänst, 
Näringslivets Energiinformation
1980:Näringslivets Ekonomifakta, 
Ung Företagsamhet
1981:Svenska Managementgruppen
1982:Market Corner, 
Näringsliv i Samverkan, 

Folket mot Löntagarfonder
1983:Näringslivets förlagsdistribution, 
Marknadsekonomiskt alternativ för Sverige, 

4-oktober-kommittén
1984:Pysslingen
1985:Frescati sommarseminarier, 
Kvinnor för en borgerlig regering
1987:Nätverket den nya frihetstiden,
Mångfalden

Källa: Sven Ove Hansson & Anna-Lena Lodenius, Operation Högervridning, 1989, s 20 /
Stefan Koch: "Höger om!", Ordfront förlag 1999, s 53 och s 103 11


Och så här har det fortsatt, år efter år...

Naturligtvis kostar denna omfattande opinionsbildning mycket pengar. Ulf Laurin, då ordförande i SAF, uppgav 1991 att halva SAFs kanslibudget, 200 av 400 miljoner, gick till opinions-bildning 12. Därmed skulle SAF på ett år ha lagt ut lika mycket som LO gav Socialdemokraterna i stöd på tio. 

Moderaterna är mer beroende än socialdemokraterna av att få in privata donationer. Dels har de inte lika stort partistöd på grund av att partiet är mindre och dels får socialdemokraterna mångmiljonstöd av LO-förbunden varje år.

Vid sidan om Schweiz och San Marino sägs Sverige vara det enda landet i Europa som saknar en lag om öppen redovisning av ekonomiska bidrag till partierna.
 


Politisk framgång på 80- och 90-talen

De näringslivssponsrade kamporganisationerna har spelat en viktig roll i de borgerliga partiernas strategi. Om det nära samarbetet mellan SAF och moderaterna säger centerpartisten Anders Ljunggren i en artikel i ETC:

Timbro har ju startats av och härbärgerat många framstående moderater och Timbro har använts för att främja moderat politik. Det har väl funnits två motiv för detta, ett har varit att låta näringslivet finansiera moderata partiaktiviteter och ett annat har varit att det har varit lättare att använda Timbro för en del politisk verksamhet som skulle bli nagelfaren på ett helt annat sätt om den skedde under moderatparaplyt, liksom en hel del politisk verksamhet som skulle granskas på ett helt annat sätt om det vore direkt i SAF:s eller Industriförbundets regi. Man kan väl säga att Timbro är en sorts täckorganisation för ett politiskt samarbete mellan moderaterna och näringslivet.

1995 skrev Tomas Idegard, fd ordförande för MUF, i en artikel i moderata studentförbundets Svensk Linje:

Den borgerliga valsegern i 1991 års val var själva kulmen på tjugo års aktiv opinionsbildning för borgerliga värden i Sverige. En opinionsbildning vars drivkrafter inte minst finansiellt i huvudsak funnits utanför de borgerliga partierna, närmare bestämt i näringslivet och dess organisationer SAF, Näringslivets Fond och Timbro.
Genom målmedvetet, långsiktigt och outtröttligt arbete lyckades näringslivet under framförallt 1980-talet stärka svenskarnas sympatier för fri företagsamhet, marknadsekonomi, privatiseringar, valfrihet och lägre skatter.



* * * * *


 
 
FOTNOTER:

1
SAF heter numera "Svenskt Näringsliv" (Svenska Arbetsgivareföreningen och Industriförbundet har slagits ihop). http://www.svensktnaringsliv.se/

Finansieringsorganet NÄFO har under 2003 bytt namn till Stiftelsen Fritt Näringsliv. http://www.frittnaringsliv.se/

 
 

2
Det jag invänder emot är att till synes fristående organisationer finansieras och ideoligiskt styrs av NÄFO/SFN//Svenskt Näringsliv/SAF utan att ens MEDLEMMARNA informeras om det. Att inte allmänheten vet om det är eg. lika allvarligt. 

Jag hade varit aktiv i Medborgarrättsrörelsen, MRR, i flera år och satt som ordförande i MRR Skåne när jag efter många påtryckningar på MRRs förbundskassör Sture Eskilsson/Håkan Gergils fick veta att föreningen under flera år finansierats med ett antal hundratusen kronor per år + kanslipersonal av NÄFO. Bidragen åtföljdes av ideologiska krav och handplockad kanslipersonal. 

Att plötsligt inse att man som funktionär i en MR-organisation med oberoende som ideal ofrivilligt i flera år spelat rollen som nyttig och användbar idiot för ett organiserat särintresse är lika pinsamt när både organisationen och idioten är högervridna i stället för kommunistiska. 
 
 

3
http://www.cluetrain.com/

"A different brand of business book, thank goodness: saucy, heartfelt, and warmly appealing in its faith in the commonwealth."
Kirkus Reviews 

"The Manifesto is the pretentious, strident, and absolutely brilliant creation of four marketing gurus who have renounced marketing as usual." 
Thomas Petzinger, Jr., The Wall Street Journal 

"The cluetrain is to marketing and communications what the open-source movement is to software development -- anarchic, messy, rude, and vastly more powerful than the doomed bullshit that conventionally passes for wisdom."
Eric S. Raymond, President, Open Source Initiative 

 
 

4
Uvell arbetade tidigare på Svensk Näringsliv och Kreab: http://www.demoskop.se/pressreleaser/Release_ny_VD.pdf

 
 

5
Organisationer som AFA, Globalisering underifrån, Attac, Motkraft, Adbusters m fl. 

 
 

6
Med SAF vid rodret: granskning av en kamporganisation, Tomas Bresky, Jan Scherman, Ingemar Schmid, 1981 

SAF i politiken. En dokumentation av näringslivs-organisationernas opinionsbildning, Sven-Ove Hansson, 1984

Operation högervridning, Sven Ove Hansson & Anna-Lena Lodenius, 1988 

Högerns skuld: den svenska högern och demokratin, Theleme, 1994

Blå dunster. Porträtt av Moderaterna, Pockettidningen R nr 3 1982
 
 

7
Halv miljard satsades på euro-ja, SvD 031014

Det har spekulerats kring hur mycket organisationen Svenskt Näringsliv egentligen stoppade in i eurokampanjen. En vanligt uppskattning har legat på mellan 200 och 300 miljoner kronor.
På tisdagskvällen uppgav Sveriges Televisions Aktuellt att det handlade om avsevärt mycket mer. Flera personer verksamma inom Svenskt Näringsliv samt personer med god insyn i organisationen uppger nu beloppet till omkring 500 miljoner kronor.
http://www.svd.se/dynamiskt/inrikes/did_6311707.asp

http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=1804&a=129183

(M)iljonerna som styr regeringspartiet, Dagens Industri/Expressen/DinaPengar 061030
Moderaternas policy är att inte ta emot pengar från företag. Men bara under förra valet drog partiet in 17 miljoner från olika företag. Här avslöjar Expressen hur flera förmögna privatpersoner skaffat sig inflytande över partiets politik genom frikostiga donationer.
http://www.dinapengar.se/Avdelningar/Artikel.aspx?ArticleID=2006\10\30\3085

Så ska de skapa ett Sverige för de rika, Aftonbladet 061120
Dan Josefsson ser Svenskt Näringsliv ladda om: satsar 12 miljarder på att förändra samhällsklimatet
http://www.aftonbladet.se/vss/kultur/story/0,2789,935298,00.html

Näringslivet och spionaget, Folket i Bild nr 17/73
http://www.fib.se/IB/naringso.html

Höger om! En svensk historia 1968-98, Stefan Koch
http://www.algonet.se/~koch/urbok.htm

SAF som tillverkningsindustri, Jörgen Hassler; Internationalen 1998
http://www.internationalen.se/arkiv/1998/35/artikel2.htm

Segrarna!, Ira Mallik, ETC nr 5/99
http://www.etc.se/arkivet/textarkiv/Iras_artiklar/im_000601_segrarna.html

Högerns kunskapsfiltrering, Anki Bengtsson, Yelah 2001-09-10
http://albert.yelah.net/articles/analys0910

 
 
 

8
SOU 2002:87 s 605 

 
 

9
SOU 2002:87 s 605 

 
 

10 
Lästips om VÄNSTERNS metoder och "skuld":

Vid avgrunden: en katalog över vänstern i Sverige, Horisont förlag, 1981 

Så arbetar kommunistpartierna, Bertil Häggman och Jon Skard, 1979 

Vindens barn: om medlöperi förr och nu, Andres Küng, 1983 

Vänstervridningen: hot mot demokratin i Sverige, Christopher Jolin, 1972 

Vänstern och tyranniet: det galna kvartsseklet, Per Ahlmark, 1994

Säkerhetstjänstkommissionens arbete i sin helhet (SOU 2002:87-95)
http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/442

Det tysta landet, Föreningen för upplysning om kommunismen, UOK
http://www.thesilentland.com

 
 

11 
http://www.socialist.nu/fakta/historiska_anekdoter.html

 
 

12 
http://www.internationalen.se/arkiv/1998/35/artikel2.htm

 
 

13
Timbro kallar tydligen det nätverk av organisationer som SAF/Industriförbundet och Svenskt Näringsliv byggt upp för "Familjen". Detta nätverk är svårgenomträngligt eftersom det inte sorterar under offentlighetsprincipen och få personer vill svara på frågor. Pengarna cirkulerar mellan SAF, Industriförbundet (numera sammanslagna i Svenskt Näringsliv) och Näringslivets Fond (heter numera Stiftelsen Fritt Näringsliv) in i mindre föreningar. 

 
 

14 
Nämns i SOU 2002:934 s 99

 

15
Tvivelaktig beskyddarverksamhet, Anders Forsström, DN 040907

http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=625&a=308560&previousRenderType=1

Fria Moderata Studentföreningen bakom "oberoende" anti-Moore-sajt, Anton Andreasson, 
Göteborgs Fria Tidning 040827

http://goteborgsfria.nu/modules.php?name=Artikel&id=2236

http://andreasson.org/archives/000091.html


 

/Elizabeth Isitt 2003-7